Julen är här med blandade känslor

Kan man äta kakan och samtidigt ha den kvar? Ett stort dilemma närmar sig i snabb takt, julen knackar på vår dörr. Ska vi öppna nu och börja stressa, eller skall vi spara på smällkaramellen och flippa ur en dag före julafton?

Om Jesus, ni vet upphovsmakaren till julen, killen vi formellt firar den 24 december. Om denne hade varit bland oss idag så skulle jag vilja ge honom en high-five. Som tack för att jag varje julafton fått presenter fastän det är hans födelsedag. Andra kanske skulle vilja ge honom en spark där bak och säga att julen är den jobbigaste tiden på året.

Nåväl, visst talar vi om julen med blandade känslor. På ena sidan har vi det goda och njutbara som kommer när julen står vid vår port. Tänk er själva den otroliga känslan när man sitter vid ett middagsbord som är så fullt av godsaker att man måste lägga julmusten på golvet och skinkan måste skickas runt från famn till famn. Då talar vi om att ha händerna fulla. Räkna dessutom med faktorn att man strategiskt skippar frukosten, allt för att kunna infinna sig i denna hungerkänsla fram mot middagstid. Mums! Det är den ena sidan av medaljen.

Den andra sidan är det jobbiga med att hitta lämpliga julklappar till alla som skall få en present. När man väl har hittat och dragit hem presenterna från stan, då skall man ta sig an själva packningen. Med julskinka och Arne Weise i tankarna så är inte paketeringen så högt uppe på önskelistan. Nu är bristningsgränsen nära mina vänner. Högen med plock ligger på golvet, lakritspåsar till pappa och julgransbollar till mamma. Man vill bara få det överstökat så snabbt som möjligt så man kan hoppa i soffan och norpa chokladbitar från konfektaskens undre lager. Jag minns när jag var yngre då det var helt ok att paketera lika bra som en närpes talar högsvenska, men nu är det andra tider. Det är inte gulligt om en kille på 21 jordsnurr lägger halvdana paket under granen. Ribban höjs år för år, det är inte lätt. Man kanske inte kan äta kakan och ha den, men ett försök skadar inte.

Kim Holm, 7 december, 2009

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback